Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
den tankeutveckling och framställningsform, som för det
poetiska innehållet är egendomlig, och som återspeglar
sig uti dess rytm. Ungefär samtidigt med textens
afde-lande i nämda parascher, infördes derföre jemte detta,
uti vissa poetiska böcker samt uti vissa de öfriga böckerna
tillhörande poetiska stycken, ännu ett afdelande, hvilket,
efter all sannolikhet, för det mesta utmärktes derigenom,
att hvarje rytmafdelning, hvarje membrum uti en vers
intog en rad för sig. De medelst särskilta rader sålunda
utmärkta särskilta afdelningarna af texten kallade man
öij?"Os *). Hvar och en af dessa verser, hvilka inan också,
ehuru mindre egentligt, plägar beteckna med det gräkiska
ordet ari/oi, kunde åter, allt efter dess sammansättning
och utförlighet, hafva mindre afdelningar, vmKo. och
iicixcc. Och i stycken af detta slag uppdelade voro dels,
såsom sades, de uti Pentatenken och de historiska
böckerna inskjutna sångerna, dels Psalmerna,
Ordspråksboken och Jobs bok.
Emellertid började man sedermera att, i någon
likhet med dessa det poetiska skriftinnehållets verser,
uppdela äfven den prosaiska texten uti afdelningar, hvilka,
såsom de förra, kallades Epp^oe. Men dessa den
prosaiska textens c^pnos, ehuru genom traditionen
bestämda och kända, synas ifrån början icke hafva varit på
något yttre sätt betecknade, på sin höjd genom små
mellanrum. Att kunna, vid läsning af den prosaiska och dock
alltid mer eller mindre poetiska texten angifva de särskilta
versernas början och slut, synes från början hafva varit en
konst, som mest genom öfning i skolorna och mundtlig
tradition underhölls. Först efter den talmudiska perioden,
men före Masoreternas punktering blefvo dessa verser
betecknade medelst tvenne punkter (:), Sof Pasuk.
’) D. ä. rader eller verser, af pöS skära, afskära, således
egentligen — likasom rfT&^E och ni~itjDfj —■ afskurna, afskilda delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
