Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
tanken på en konkret öfversättning eller recension,
undantagsvis användt ordet interpretatio.
Ändtligen må ock märkas, att ordet Itala i stället för
det vanliga Italica vore, åtminstone för den tid, hvarom
här är fråga, en språklig abnormitet. Och lika mycken
betänklighet innebär den omständigheten, att, såsom redan
blifvit antydt, något annat ställe, hvarest vore taladt om
en interpretatio Itala, hvarken i Augustinus’ skrifter, icke
heller uti hans tids kyrkliga literatur för öfrigt kan
uppvisas.
De många, till en del mycket väsendtliga svårigheter,
som sålunda möta vid antagandet, att med ordet Itala
skulle förstås en från Vetus Latinus åtskild individuel
bibelöfversättning före Hieronymus, hafva gjort, att man
omsider börjat betvifla det ifrågavarande augustinska ställets
integritet. Så antog Bentley *), att det i st. f. Itala ceteris
præferatur, nam o. s. v. ursprungligen stått: illa ceteris
præferatur, quæ o. s. v. Detta var dock påtagligen att
våldföra texten, utan att man derigenom vann en rätt
passande mening. Deremot är en mycket lycklig
konjek-tur först af Potter 2) framställd och sedan upptagen af
Eichhorn3), den nemligen, att i st. f. interpretationibus
Itala, eller sammanskrifvet interpretationibiisitala
ursprungligen stått interpretationibususitata eller isärskrifvet
interpretationibus usitata. Antager man nu, hvad som ock
synes ega jemförelsevis största sannolikhet, att dessa
sistnämda ord varit de af Augustinus sjelf skrifna, så synes
ock antagligt, att han med denna interpretatio usitata
menat den öfversättningsmetod, hvilken genom föredömet
af Vetus Latinus hade blifvit den brukligaste, och i kraft
’) Teol. Prof. i Cambridge † 1742.
SJ Med detta namn, John Potter, förekommer en Erkeb, i
Canterbury i förra hälften af 1700-talet.
Först Orientalium Prof. i Jena, sedan Filos. Prof. i
Göttingen, † 1827.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
