Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
blid som en morgonstjärna.
hvarmed vi kunna utsläcka alla den ondes glödande
pilar’, svarade hon lika som i en dröm.
Det gick en kall kåre öfver ryggen på mig... Där
var ju hennes läsaregriller igen.
Jag hade gärna velat fråga henne, hvart vi skulle
gå, men det var något hos henne, som höll mig
tillbaka.
’Skall jag laga mig i ordning genast?’ frågade jag.
’Mellan sju och åtta’, svarade hon.
Tysta och allvarsamma gingo vi ljudlöst ner för
trapporna åt den balkongen, som med trappor leder ned
i trädgården. Fast fröken aldrig tålde hemlighetsmakeri,
tyckte jag mig dock märka, att hon nu helst ville vara
obemärkt. Vi fortsatte genom trädgården och parken
och voro snart vid landsvägen, som strax nedom
uppkörsvägen till herrgården delar sig och går den ena
förbi Bastudden och Ragnhildsklippan öfver älfven, och
den andra bort åt skogarne och hitupp, som I veten.
Denna vägen togo vi nu och hade snart kommit ur
sikte af herrgården. Fort gick det. Fröken gick som
om hon haft vingar på fötterna, tyckte jag — men tyst
som grafven var hon. Och ingenting tordes jag säga,
när hon själf ingenting sade, för jag skall säga er, att
hon hade respekt med sig, fast hon var blid som en
morgonstjärna.
Det började mörkna fort, se’n solen gått ner —
det var i slutet af augusti — och det var mulet och
tungt, fast det var månljust. Det gjorde ett så
underligt intryck denna tysta, hemlighetsfulla vandring i den
skumma kvällen. Det kändes som före ett åskväder, och
jag hade en förnimmelse af, att något var i görningen,
som skulle ha inflytande antingen på fröken Madelines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
