- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
145

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kulan» i skogen.

145

blifvit lycklig med en man, som förnekade Gud och
hånade allt heligt. Därför fick det gå som det gick,
och hon sade ofta: ’Det är bättre att förlora en krona,
som vissnar, än den, som är oförvissnelig.’»

»Ja, det hade nog varit ett dåligt byte — men
stackars henne i alla fall!»

»Jag tror dock hon sörjde mest för hans skull, att
han var en sådan fiende, som skulle draga Guds vrede
öfver sig. — Eljest hjälpte nog detta henne till att blifva
lugn och resignerad.

Men så efter en månad kom det bref, att herrskapet
skulle komma hem — och det var just ingen glad
nyhet, för vi, stackars läsare, visste, hvad vi hade att möta.
Läsmötena fortsattes utomkring, men inom Nordanå
område tordes ingen mer än Kolar-Brynte öppna hus, och
länsman och fjärdingsmän hade ett förfärligt schå med
att snoka upp och drifva ’vinkelpredikanterna’ ifrån
orten. Men på Kolbotten fingo vi vara i fred. Dit trodde
de sig inte, och Brynte var frimodig som ett lejon och
tycktes inte ha den minsta rädsla för hvarken baron
eller förvaltare, hvilket vi icke då förstodo oss på.

O, hvilka stunder af ljuflig frid och ro, vi nu fingo
ha i den illa beryktade ’kulan’ där inne i skogen. Ofta
nog kommo predikande bröder dit, eljest så samlades
vi, lyckliga Guds barn, där, då Ekskog eller Brynte själf
föreläste något Guds ord och ledde i bön. — Och så
vi sjöngo! Det var sannerligen inte därför, att det skulle
låta fint, men det var ett sådant lif och en sådan kraft
i sången, så jag tror, att Herren Gud själf tyckte det
lät riktigt vackert, fast det inte blef så noga taget med
tonen. Men Ekskog hade en präktig röst, och fröken
hon sjöng som en operasångerska. Men hon ville säl-

Rök-Lenas Shiga. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free