- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
184

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

en an eng.

Lenas »nya salong» tedde sig med den höga hvitmålade
klockan, det nya täcket af de historiska sidenlapparne
på sängen, de blommande pelargonerna i fönstret och
de gamla taflorna på väggarne! Och just nu den där
skuggan, som skulle lägga sig mörk och dyster öfver
allt det ljusa och glada ...

»Ja — ja», suckade Lena för sig själf — »vi äro
inte i himlen ännu utan på jorden, där vi äro gäster
och främlingar, äfven om vår jordiska boning är aldrig
så fin!»

På Elins uppmaning blåste Norden i en sigiialpipa.
Verkan däraf var förvånande. Fram ur skogen och alla
buskager skyndade sig gestalter i alla möjliga, ljusa
sommarfärger; hattar och mössor stucko upp här och där
öfver klipporna, och händer, fulla af gullvifvor, violer
och ormbunkar, rörde sig lifligt. Där strålar Andrews blå
ögon fram bakom jättekastet, Karl Ottos smärta gestalt höjer
sig öfver bergplatån, och Esse och Rosy skymta fram
ur skogen med kransar af sidenskimrande pyrola kring
sina sommarhattar. Alla ville gärna ha med af Dinas
förträffliga kaffe, med de många goda bröd och smörgåsar,
som börjat sin korta tillvaro i Nordanås bakstuga och
skafferi.

Ett särskildt lågt bord var dukadt för barnskaran
från Elnas skatt, och de små flickorna i sina ljusblå
klädningar sågo ut som flockar af blåsippor, som fått
rörelseförmåga. Allt andades frisk, vårlig glädje och
munterhet — om blott icke den där obestämda skuggan
hade lägrat sig på husbondens ansikte och kastat sin
reflex öfver några af de andras. I synnerhet kunde
Magda icke frigöra sig från en underlig beklämning, en
aning, att något skulle hända före kvällen. Men hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free