Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett drama.
18»
»Hvad i alla tider är detta?» ropade mor Katrina,.
som först fick mål i munnen.
Magda såg hastigt upp. — Hennes drag förvredos,.
och hennes skri genljöd genom hela huset.
Den resande skyndade fram och omslöt henne med
sina armar.
»Hvad är det!» ropade hon vildt. »Drömmer jag?...
eller blir jag vansinnig? ... eller dör jag? ...»
»Magda», sade han med darrande röst, »har du icke
fått veta om, att jag lefver?»
»Lefver du?... De ha ju funnit ditt lik? ... Du
har flutit upp i älfven...»
Magda skakade i hvarje led.
»Lugna dig, Magda! Det var en annans lik, de
tagit för att vara jag. Jag var aldrig med vid denna
olyckliga flottning. — Gud vare emellertid tack och lof att
du lefver, att sorgen inte dödat dig! Du skall få höra
allt om en stund...»
»Herbert — tror du icke, att glädjen kan döda?...»
Hon var i hög grad exalterad.
»När sorgen icke dödat dig, så dör du icke af
glädje ... O, Magda min ... du får icke dö ...»
Men här såg det ut som döden ändå ville ha sin
hand med i spelet; Magda sträckte ifrån sig händerna,
blef spökaktigt blek och stelnade som ett lik. — Hon
hade förlorat medvetandet.
Alla trängdes omkring den nykomne och hans
sanslösa hustru. Och utomkring hade människorna packat
sig som en mur intill väggarne, och bleka, öfverraskade,
häpna ansikten tryckte sig tätt intill fönsterrutorna för
att få del af det drama, som utspelades där inne.
Herbert Dag hade icke ögon för annat än den lilla,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
