Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehåll, grekiska och latinska inskrifter samt två eller
tre med bildverk smyckade sarkofager. Skaror af
människor strömmade ditut för att taga de märkvärdiga fynden i
ögonsigte. »Romarna», skrifver en samtida författare, »voro
förvånade, att andra, hittils obekanta städer lågo förborgade
under deras egna förstäder, och de började fatta, hvad de
förut hört och läst om dylika saker» ... I det sistnämnda
tillägget torde äfven ligga en antydning om, att
cemeteriernas tillvaro dock ej varit alldeles bortglömd af den
stora massan. Från denna dag kan man enligt de Rossis
uttryck räkna uppkomsten af namnet Roma sotterranea,
det underjordiska Roma, och vetenskapen därom.
De första bearbetarna af det nyvunna arbetsfältet
voro utländingar: Spanioren Ciacconio och flamländarna
de Winghe och Janus Macarius (Jean l’Heureux), men
deras skrifter om katakomberna blefvo ej på den tiden
utgifna, hvilket är föga att beklaga, då det utbyte, de
vunnit, i följd af oriktigt arbetssätt och bristande kunskaper
ej på långt när var tillförlitligt. I synnerhet gäller detta
om Ciacconio, hvars artistiska biträden t. ex. under
framställningen af Noach i arken, som af dufvan mottager
olivekvisten, skrefvo: Marcellus, påfve och martyr, mottager,
under det han predikar, ingifvelse af en engel.
Helt annat var förhållandet med Antonio Bosio,
»katakombernas Columbus», en man som de Rossi aldrig nämner
utan att uttrycka den djupaste aktning och vördnad.
Bördig från Malta stod han i förbindelse med
Malteserriddarna, hvilka han insatte till sina arfvingar och på hvilkas
bekostnad hans Roma sotterranea, en frukt af trettiosex års
trägna mödor och forskningar, utkom (1632), dock först
efter hans död. Hans förfaringssätt var detsamma, som
sedan i de Rossis hand på ett så glänsande sätt skulle
bevisa sin riktighet. Han indelade katakomberna efter
deras läge vid och emellan de stora konsulariska vägarna,
som utmynna från Roma, via Appia, Ardeatina och så vidare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
