Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskränkningar som för hedningarnas. Så var det som bekant
redan i de tolf taflornas lag förbjudet att begrafva inom
stadsmuren; ehuru därmed endast den servianska muren
kunde afses, förekomma dock inga katakomber ens inom
Aurelianus’ murar. För öfrigt kunde de före ofvannämnda
tidpunkt anlägga sina sista hvilorum, hvarhälst de hade
förvärfvat eganderätt till det för ändamålet erforderliga
jordområdet, och det var ej häller något som hindrade dem
att under jordytan sträcka sina cemeterier så långt ned
på djupet de kunde och ville. Äfven begrafningssättet var
inför lagens ögon likgiltigt, de kunde bränna eller jorda,
balsamera eller åt en omedelbar förvandling öfverlämna
sina döda. Det frågas då, dels hur de kommit att med
ytterst få undantag[1] jorda sina döda, och hvarför de i
allmänhet tyckas hafva föredragit de stora underjordiska
grafstäderna framför de egna vårdar som åtminstone de
förmögnare bland dem förut egde eller lätt kunde anskaffa sig?
Kristendomen har sitt ursprung ur judendomen och
ville i början ej anses annat än såsom en judisk sekt, ända
till dess Stephanos och Paulus uppträdde som förkämpar
för dess frihet och verldsomfattande betydelse. Det var
därför helt naturligt, att den från början äfven upptog
begrafningssätt från judendomen, hvilken liksom alla andra
semitiska folk jordade sina döda uti kamrar och gångar
uthuggna i klippan; redan om Abraham läsa vi ju att han
af Heths barn köpte en åker och en »dubbel kula», och
Jesaias talar om en man, som »sorgfälligt uthugger en graf
i klippan till en boning». I själfva Palestina förekomma
grafvarna mestadels strödda och enstaka, men i södra
Italien liksom i Roma finna vi verkliga judiska katakomber
(en i Trastevere, en vid Via Appia i Vigna Randanini), och
man skall måhända i framtiden finna ännu flera.
Gångarna i dem äro dock ej fullt så regelbundna som i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
