- Project Runeberg -  Romas kristna katakomber /
69

(1881) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den ständigt som ett blottadt svärd öfver de kristnas
hufvud, färdigt att drabba, när kejsaren ville eller
massornas lidelser kommo i rörelse. Det hade numera blifvit
sed att skylla allahanda missöden och olyckor, som
drabbade romarriket, på gudarnas vrede öfver de hädiska
kristianerna. »Om Tiberis», säger Tertullianus i sin
försvarsskrift för kristendomen, »går upp till stadsmurarna, om
Nilen ej går upp på åkrarna, om det inträffar torka,
jordbäfning, hunger, pest, strax ropas det: de kristna till
lejonen!»

Ville de kristna sålunda undgå att för trots mot
kejsarens förordningar dömas som majestätsförbrytare eller
för förakt mot gudarna, såsom hädare af religionen
(sacrilegium), eller för utöfvande af hemliga läror och trolldom
brännas på bålet eller falla för svärdet, måste de söka en
form, under hvilken deras rättighet att ega
begrafningsplatser, kassa och föreståndare kunde lagligen erkännas.
De lyckades finna en sådan i organisationen af
begrafningsgillena (se sid. 25), collegia funeraticia.

Hos folk med så utbildad samhällsande och
obegränsad församlingsfrihet som de klassiska måste en mängd
föreningar och samfund för olika ändamål uppkomma. Hos
de förnäma, där familje- och slägtbandet var starkare och
familjen och slägten åtminstone i äldre tider voro
korporativt anordnade, kändes mindre behofvet af dylika
sammanslutningar; funnos de, hade de vanligen rent politiska, ofta
mot statens bästa riktade ändamål. Men de lägre
klasserna ansågo det så mycket nödvändigare att sammansluta
sig till föreningar för inbördes trefnad och hjälp eller hvad
grekerna kallade Hetairiai (thiasoi, eranoi) och romarna
collegia. Inskrifterna visa oss tillvaron af ungefär åttio
sådana från fristaten och isynnerhet kejsartiden, som hade
till hufvudändamål att bereda sina medlemmar en hederlig
begrafning. För att gifva sig mera anseende togo de sig
mestadels namn af dyrkare, cultores, af någon gud eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romaskris/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free