- Project Runeberg -  Romas kristna katakomber /
74

(1881) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en främmande religion, således som majestätsförbrytelse,
helgerån eller användande af hemliga konster och egande af
förbjudna böcker, eller ock som en af lagen tillåten
korporation för vissa angifna, oskyldiga ändamål. Det berodde af
stämningen för dagen hos de makthafvande, eller måhända
ännu oftare hos massorna, hvilketdera af dessa
uppfattningssätt, som gjordes gällande. På laglig grund stodo numera
alltid förföljelserna mot dem, som erkände sig vara kristianer,
men när de tillfälliga statsskälen upphört eller det
öfversvallande folkraseriet mättat sig med blod, inträdde åter
lugn. Förföljelserna voro öfvergående och glömdes snart.
Man finner hos kyrkans fäder en ständig klagan, att det
just är den regerande kejsaren som utöfvar förföljelse. »Dina
företrädare», heter det, »hafva handlat helt annorlunda».

Den förvåning, som fordom uppfylde de lärde vid
tanken på den oerhörda utsträckningen hos dessa underjordiska
dödsstäder, försvinner, när man ihågkommer, att arbetet
därpå ej behöfde ske i hemlighet, utan, skyddadt af lagen,
egde rum med myndigheternas vetskap och goda minne.

Under det lugn, som med få undantag, såsom under
Antoninus Pius och Septimius Severus, jämförelsevis kom den
kristna församlingen till del under den därpå följande
religionsblandningens och fördragsamhetens tid, måste
församlingen i Roma liksom dess begrafningsplatser oupphörligt
vinna i utsträckning. Utom den hufvudsakligaste delen af
S. Callisto (efter 200 e. Kr.) hafva vi Quirinus- och
Prætextatuskatakomberna m. fl. vid Via Appia midt emot S. Callisto
(130—175 e. Kr.); S. Allessandro vid Via Nomentana (132
e. Kr.); S. Ciriaco vid Via Ostiensis; Coemeterium Pontiani
vid Via Portuensis med sina från en långt senare tid
härstammande Kristusbilder; Calepodius’ katakomb;
Coemeterium Maximi vid Via Salaria nuova; Coemeteria
Jordanorum och vid samma väg Alexandri papæ;
Hippolytuskatakomben vid Via Tiburtina, berömd genom den där funna
statyen af denne martyr och skriftställare och genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romaskris/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free