Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle få uppbyggas på samma plats, der nu Adolf Fredriks
kyrka är belägen. Detta kapell, bestående af en rundel och 4
flyglar af 20 alnars längd hvardera, stod redan till det yttre
färdigt om våren 1674. Rådmannen Olof Larsson åtog sig då
ej allenast att till Clara kyrkokassa betala hela kostnaden för
dess uppförande, 5,000 daler kopparmynt, utan äfven bekosta
hvad som ytterligare fordrades för att få det i fullkomligt skick.
Till minne af denna frikostighet blef det, med kongligt tillstånd,
kalladt S:t Olofs kapell. Det blef väl tillbygdt 1694, men som
församlingen alltmer tillväxte och slutligen saknade utrymme,
beslöts att en kyrkobyggnad af sten skulle uppföras, hvartill
grunden lades af konung Adolf Fredrik den 23 Maj 1768. Det
gamla trädkapellet nedrefs emedlertid icke genast, ehuru den nya
korskyrkan uppfördes omkring detsamma, utan begagnades en
lång tid ännu till gudstjenst. År 1773 biföll Gustaf III att
Clara och S:t Olofs församlingar skulle få åtskiljas, denna
sednare få sin egen kyrkoherde, samt att den nybyggda kyrkan,
till minne af hans konungslige fader, dess grundläggare, skulle
få bära namnet Adolf Fredrik. Påföljande år, den 27 Nov.,
bevistade han sjelf dess invigning af pastor primarius, doktor
Herveghr. Åt friherre Adlercrantz, som uppgjort ritningen till
kyrkan, gafs en äreskänk af 2,000 R:dr, men för arbetets
drift har man att tacka borgmästaren Beve. En tysk, vid namn
Elis, hade uppsigten vid byggnadsarbetet. Tornet har 3 klockor.
Den stora klockan är skänkt af fru von Balthasar Knigge,
mellanklockan är omgjuten på bekostnad af bryggaren Brandelius
och bagaren Plath, och slutligen den lilla på bekostnad af
ryttmästaren och bagaren Lundh. Altartaflan, en förträfflig basrelief
af Sergel, föreställer Christi uppståndelse. Ett monument, äfven
af samma hand, och som försvarar den store bildhuggarens rykte,
är det öfver filosofen Réné des Cartes, hvilken, enligt 17:de
seklets bruk, latiniserade sitt namn och i sina skrifter kallade
sig Cartesius, uppfördt i denna kyrka år 1770 på dåvarande
kronprinsens bekostnad. Franske ministern Chanut hade i det
förenämnda S:t Olofs kapell åt Cartesius låtit uppresa ett
monument af träd, men filosofens lik upptogs någon tid derefter och
fördes till Paris för att begrafvas i S:te Génevièves kyrkogård.
Men stympadt skulle det dock återkomma till fäderneslandet.
Härom berättas följande anekdot. Då det skulle föras till
fartyget, hade en kapten vid gardet, som uppgifves heta Israel
Planström, på det Sverige ändock icke skulle gå miste om alla
lemningarne af en så ryktbar man, eller måhända redan då af
frenologisk rofgirighet, undansnillat hans hufvudskål mot en annan.
Efter Planströms död fanns den, efter många öden, 1754 i
Hägerflyktska slägten, af hvilken hofrådet Archenholtz köpte
hälften. Derefter var den i Stiernmans, Olof Celsii och
Sparrmans ego, efter hvars död den såldes på auktion, hvarvid någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
