Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom rådighet och verksamhet den betydliga förlust han vid
detta tillfälle lidit. Det kolossala, redan så höga tornet Kärnan
lät Johan III ytterligare år 1588 tillöka med 15 alnar och
plantera 30 svåra stycken derpå, för att derifrån kunna bestryka
strömmen samt kringliggande berg och höjder. Af den prydnad
denne konung öfverst derpå lät uppsätta, blef det sedan dess
kalladt Tre kronor. Härunder förmenas Eskilsmak varit beläget,
märkvärdigt så väl derföre att dess 4 hvalf af 9 till 10 alnars
höjd vid Gustaf I:s död varit så fyllde med silfvertackor, att
dörren knappast kunnat öppnas, samt derföre, att sedan Erik
XIV genom sitt omåttliga slöseri på den korta tiden af 8 år
tömt dem, blef detta rum hans första fängelse. Härifrån skall
han äfven gjort ett försök att fly och derföre afsågat ett
jerngaller, men blifvit upptäckt och afförd till Åbo. Emedlertid
förvarades ganska länge i Kammarkollegii förmak en tafla,
hvaruti inom glas och ram var infattadt ett stycke jern med påskrift:
Anno 1568,
Då Konung Erich den XIV var i fängelse på Stockholms Slott,
hafver han med egna händer afsågat denna Järngalra med ett stycke
glas.
Detta jerngaller visas för närvarande bland Witterhets-,
Historie- och Antiqvitets-Akademiens samlingar.
Konung Johan III, som med så mycken förkärlek omfattade
allt hvad som rörde byggnadskonsten, och hvilken man har att
tacka för upprättandet eller iståndsättandet af så många kyrkor
och palatser, glömde naturligtvis icke sitt eget residensslott.
Adelhuset blef då uppdraget till samma höjd, som det ännu
hade vid slutet af 17:de århundradet. Lika med förborgen,
hvilken förut varit så befästad, att den snart sagdt utgjort en
serskild borg, lät han jemna nuvarande yttre borggården, samt
i den förra uppföra och fullborda alla husen med sina
koppartäckta torn, äfvensom han der lät inreda flera beqvämliga
boningsrum med prydliga innantak och målningar. Praktfullast var dock
den kyrka han 1577 lät uppföra. Det äldsta kapellet i slottet
skall hafva varit vid uppgången till fordna rikssalen på norra
sidan öster ut, men denna andra i vestra flygeln. Den pryddes
med 10 marmorpelare, tagne i Finland; ett gjutet galler af
messing afskilde högchoret från den öfriga kyrkan, och 1588
befallde han att emellan hvarje fönster skulle uppsättas en stor
cherubim af alabaster, men att ansigte och vingar kunde få
vara af annat än detta dyrbara ämne, emedan de skulle förgyllas.
De krig, i hvilka Carl IX var invecklad, hindrade honom att
egna mycken omsorg åt fredens värf, men man känner dock att
Gustaf Adolf låtit fortfara med den under hans faders
regeringstid påbörjade byggnad, samt att han sjelf lät lägga grundvalen
till nordöstra delen af slottet. Huru väl begagnadt utrymmet
var och hvilken hopgyttring af byggnader här måste funnits,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
