Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om jättestugan med tak av bara ostar — folksaga - Tre par mot en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trollet skulle skjuta in honom i ugnen, så —
hur det bar till, men han trillade av grisseln.
Och så gick det gång på gång.
När trollpackan slutligen tröttnade och blev
ond över hans drumlighet, ställde han sig
ledsen och bad så vackert, att hon själv ville sätta
sig på grisseln och visa honom, hur han skulle
bära sig åt för att sitta kvar. Käringen gjorde,
som han bad, och satte sig på grisseln. Hästigt
fattade pojken i skaftet på grisseln, sköt in trollet
i ugnen och stängde luckan.
Barnen togo nu allt guld och andra
dyrbarheter, som funnos i stugan, och sprungo glada
hem till far och mor, som icke blevo mindre
glada att återfå dem. Men trollpackan, hon satt,
där hon satt, och lärer väl sitta där och stekas
än i dag.
Tre par mot en.
Barnet: Jag har två öron och blott en mun;
hur kan det vara?
Fadern: Du mycket skall höra och lära var stund
men talet spara.
Barnet: Jag har två ögon men blott en mun;
uttyd mig detta!
Fadern: Du mycket skall skåda kring världen rund,
ej allt berätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
