Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den skandinaviska enhetstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
at leve og naar saa skal være at dø for den»[1].
Mera medvetet än 1740-talets dalkarlar göto många
svenska och norska män sitt blod under Danmarks
strider vid och kort efter 19:de seklets midt för
skandinavismens bärande tanke, utan att denna dock därför
vann afsedt förverkligande. Den syntes ju tvärtom efter
detta kraftprof svagare än någonsin, ja, alldeles ur stånd
att taga ut steget öfver realitetens gräns. Var icke
därmed dess dom fälld? Måste den ej uppfattas såsom
ej blott ideal- utan rent af ideolog-politik, för hvars
fantasier hvarken blod eller bläck längre borde tagas
i anspråk?
Skulle man icke haft samma skäl att någongång
så döma öfver det arbete, som enhetsidén bland andra
folk under ofta oerhörda svårigheter upptagit och,
mötande nederlag till trots, både fullföljt och omsider
slutfört? Hvad har enhetssträfvandenas historia att i detta
afseende förtälja om anglosachsers, tyskars, italienares
försök att realisera sina hithörande ideal? Här om
någonsin gäller det att, sedan man fört handen till
plogen, icke se sig tillbaka. Uppgiften är stor, hindren
måste därför ock vara stora; men är en idé af detta
slag verkligt befogad, skall den lefva i sinnena, släkte
efter släkte, om än i hvart begränsad till kanske blott
några få, till dess slutligen stunden är inne för dess
förverkligande. Då griper den en Washington, en
Cavour, en Garibaldi, en Bismarck — och genom dem
brusar den vidare i ett oemotståndligt segertåg: hvad
som nyss stämplats såsom fantasteri och orimlighet står
i ett nu historiskt konsolideradt; ideal- och
ideologpolitiken har tagit ut steget, dess bärande idé har
lyckats vinna gestalt, den har segrat — och ingen skryter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
