Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - B. Reformert mission under 1600-talet - Familjen Mayhew - Uppspirande missionssinne i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 50 -
tade så mycket för dem, att all framgång tycktes omöjlig. Då
uppträdde Hiakumes inför en stor församling och vittnade: »Jag förtröstar
på himmelens och jordens Gud, och därför kunna all världens
trollkarlar icke skada mig.» Då till folkets förvåning intet ondt drabbade
honom, var bojan liksom bruten, och 22 indianer afsade sin
fäderneärfda vidskepelse. Ja, år 1656 blefvo till och med två trollkarlar
omvände.
Först 1650 gjorde Mayhew bekantskap med Eliot, och nu
grundlades på »Martas vingård» ett kristet indiansamhälle i likhet med
Na-tik. Verket uppblomstrade härligt. Men 1657 omkom Thomas
Mayhew d. y. vid ett skeppsbrott på väg till England. Församlingen bad
Eliot öfvertaga vården om densamma, men han vågade icke sträcka
sig så långt utan tillrådde dem att utse bepröfvade kristne ur sin
egen midt. Jämte dem återupptog då äfven den 70-årige fader
Mayhew, öarnas ståthållare, sin sons arbete och drog omkring och
predikade, till dess han hemkallades i en ålder af 93 år.
Efter honom följde hans sonson John Mayhew († 1689), hvars
son Experience därefter i 65 år arbetade troget och nitiskt bland
hedningarne. Och såsom den sista länken i denna apostoliska kedja
verkade slutligen den sistnämndes son Zacharias Mayhew, som, 88 år
gammal, afled först år 1803 och fick alltså upplefva den evangeliska
missionens stora morgongryning. På »Martas vingård» består ännu i
denna dag en liten indianförsamling, med civiliseradt lefnadssätt.
Uppspirande missionssinne i England.
Vi lämna nu indianmissionen, icke därför att det ej finns mera
att berätta om densamma (allt emellanåt och å olika ställen
förnimmas äfven under nästa århundrade ljusglimtar i Amerikas urskogar),
utan för att följa den historiska tråden, något som härvidlag är
hufvudsaken.
Sin största betydelse för missionens historia har indianmissionen
fått genom sin väckande återverkan på de kristne i England.
Det blef icke, såsom vår lutherska kyrkas fäder drömde, någon kyrklig
myndighet, som i laga form fattade beslut om missionärers utsändande.
Nej, Herren uppväckte anden i enskildes hjärtan, och desses arbete
öppnade småningom ögonen på troende människor i hemlandet.
Naturligtvis inneburo själfva koloniförhållandena i Nordamerika
tillräcklig maning för åtminstone en och annan att tänka på missio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
