Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - D. Herrnhutarnes mission - I Nordamerikas urskogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 106 -
Europa. Just som man var i begrepp att lätta ankar, frågade David
Nitzschmann honom, om han var glad öfver att resa därifrån. »Nej,»
svarade han, »nu ligger framför allt min omvändelse mig om
hjärtat.» Han fick då lof att stanna kvar i Betlehem, och sedan han
funnit frid i tron, kände han sig snart fast i sitt kall som
indianmissionär. *
I sällskap med en vän begaf han sig år 1745 till irokeserna.
På vägen dit blef han tillfångatagen och måste, misstänkt för
landsförräderi, tillbringa sju veckor i fängelse i New York. Frikänd, trängde
han ånyo — i sällskap med biskop Spangenberg — under otroliga
svårigheter fram till Oneidasjön, där vänskapsförbundet förnyades med
irokesernas »stora råd», och Zeisberger anlade ett nybygge i Wyomik
vid Susquehannafloden.
Emellertid skockade sig svåra ovädersmoln öfver indianmissionen.
År 1755 utbröt krig mellan England och Frankrike, hvilka bägge
staters kolonier i Amerika gränsade intill hvarandra. Och detta krig
gaf återigen upphof till ett allmänt, häftigt indiankrig. Bröderna höllo
sig neutrale och bemödade sig ifrigt att inom sina indiankolonier
upprätthålla fredslugnet. Men de hedniske indianerna ville icke lämna
dem i fred. Mot aftonen den 24 november 1755 blef
»Pilgrimshuset» (missionsbostaden) i Onadenhütten plötsligen öfverfallet af en skara
rasande vildar. Några af bröderna blefvo nedskjutne, blott ett par
undkommo; alla de andre innebrändes. Sexhundra kristne indianer flydde
till Betlehem, hvilket endast genom Guds nåd skyddades mot de vilda
horderna, och därifrån fingo de tillåtelse att flytta och nedsätta sig
på ett ställe i närheten, hvilket blef kalladt Nain och efter kriget
uppnådde en välsignad blomstring.
Zeisberger fortsatte missionsarbetet vid Susquehanna, där en
berömd indiansk profet blef omvänd och döpt. Men också här fick
man känning af krigets fasor. Indianerna mördade hoptals de hvite
och jämte dem sina kristnade landsmän, och de hvite utöfvade
vedergällning och önskade död och undergång åt alla indianer, hvilken
tro de än bekände sig till. Från alla kristna nybyggen måste man
återigen taga sin tillflykt till Betlehem och därifrån ytterligare till
Filadelfia, där flyktingarne måste anbringas i ett läger utanför
stadsmurarna och dag och natt skyddas mot öfverfall.
Sedan omsider freden slutits, beslöt man att låta de kristne
indianerna bosätta sig långt inne i landet, dit de hvite —
hvilkas inbördes oenighet och sorgliga beteende mot rödskinnen var
den djupaste orsaken till eländet — ännu ej nått. Med Zeisberger i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
