Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Genombrottet - B. De förste banbrytarne därute - Serampur-missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 143 -
lande hos dem. Snart döptes äfven Krisjnus familj. Thomas
återvann förståndets bruk, men dog icke långt därefter.
Emellertid hade den nye engelske guvernören lörd Richard
Wellesley, en äldre bror till segraren vid Waterloo, som vann sina
sporrar i Indien, grundlagt en högskola i Fort William (Calcutta)
i ändamål att låta unge européer, som sökte anställning vid
administrationen i Indien, inhämta kännedom om indiska förhållanden och
språk. Och då befanns den forne skoflickaren vara den ende, som
var tillräckligt språkkunnig att öfvertaga sysslan som lärare i
bengaliska språket. Ehuru han var en föraktad sekterist och uttryckligen
förklarade, att han ville mottaga platsen endast på det villkoret, att
han fortfarande måtte betraktas som missionär, utnämnde Wellesley
honom till professor i Calcutta med en årlig lön af 6,000 (sedermera
12,000 rupier) — hvilka penningar Carey helt och hållet uppoffrade
till missionens främjande.
På ett så underbart sätt blef den engelska regeringen nödgad
att erkänna, ja, aflöna den förste missionären, och detta just i rätta
ögonblicket. Ty 1801 blef Serampur, på grund af Danmarks krig
med England, för någon tid besatt af engelska trupper, något som
ett år tidigare skulle hafva varit liktydigt med alla missionärers
utvisning.
Missionen fortfor därför att gå sin lugna gång; hvarje år
vunnos några hedningar. Ar 1805 lämnade Wellesley Indien — en ej
ringa förlust för missionen. Ty den därpå följande engelska styrelsen
visade svaghet gentemot köpmännens missionsfientlighet, som nådde
sin höjd under åren 1805 — 13. Samtidigt dog Careys vän, öfverste
Bie. Dock fortfor missionen att ega en fristad i Serampur, och om
det tidtals blef omöjligt att verka utanför det danska området, inlade
vännerna så mycket mera kraft på öfversättningsarbetet. Den första
öfversättningen blef oupphörligt förbättrad, större eller mindre delar
af nya testamentet öfversattes på flera andra indiska tungomål, ja,
Marshmann påbörjade till och med på allvar en kinesisk öfversättning.
Så vidsträckt vågade desse förste trons budbärare att skåda och
hoppas i fråga om evangeliets utbredning öfver hela världen.
Utrymmet tillåter oss icke att i enskildheter följa arbetets gång.
Vi få nöja oss med att anföra blott några enstaka hufvudpunkter.
År 1807 afled den stackars fru Carey. Hennes man, som under
tiden från Amerika mottagit utnämning till teologie doktor, gifte om
sig med en förnäm dam från Slesvig vid namn Charlotte Rumohr,
sjuklig och något ofärdig, rrfen from och klok, en trofast hjälparinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
