Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Kolarer och santaler. Börresen och Skrefsrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 413 -
»kamraterna» de lagbrott, hvilka han, som tog hela skulden på sig
ensam, måste försona med 2 års fängelsestraff. Därunder
genomgick han en svår, långvarig själskamp, men lärde sig omsider att tro
på Guds fulla, fria nåd. Han uppfylldes nu af ny lefnadslust och
läste allt, hvad han kom öfver. Peter Fjellstedts lefnadsbeskrifning
uppväckte missionstankarna i honom, och han lärde sig därpå både
tyska och engelska och mycket annat, förutom det att han nästan
kunde sitt nya testamente utantill.
Bortvisad af det norska missionssällskapet, begaf han sig till
Berlin och erhöll genom Börresen plats på en verkstad. Men snart
därefter blef han upptagen i Procknows missionsskola och slutligen
1863 utsänd till den gosznerska missionen bland kolarerna.
Börre-sens afresa fördröjdes genom kriget 1864, hvarunder han fick rikt
tillfälle att hjälpa danske krigsfångar i Berlin, men omsider i
november 1864 utsändes Börresen och hans hustru tillika med Skrefsruds
fästmö, en norsk, haugiansk bondflicka, Anna Onsum.
Skrefsrud och Börresen kunde dock icke trifvas bland de tyske
missionärerna, bland hvilka oenighet och oordning rådde på den
tiden, utan de erhöllo afsked 1866. Då det danska missionssällskapet
ej kunde antaga dem, sökte de utan något jordiskt stöd, utan penningar
och utan vänner, ett nytt arbetsfält. Några förmögne bengaler
förmåddes att understödja dem. De gjorde bekantskap med en engelsk
baptistmissionär, en f. d. kapten Johnson, som börjat verka bland
santalerna, och grundade tillsammans med honom »den indiska
inhemska missionen, för santalerna». På grund häraf fingo
de understöd äfven från baptisternas mission, till hvilken Skrefsrud
kände sig dragen, så att han till och med lät döpa om sig — ett
steg, som han dock sedermera ångrade. Under sin vistelse i
London 1877 drog sig Börresen helt och hållet ur förbindelsen med
baptisterna.
Under innerlig bön dag och natt begåfvo de sig in bland
santalerna i april 1867 och funno snart vid byn Benagaria en plats,
där Börresen tyckte sig höra Herrens röst: »Se, detta land vill jag
gifva dig.» Här uppförde de först en löfhydda att bo i och började
sedan bygga en fast station, som fick namnet Ebenezer. Under
stora svårigheter kämpade de sig igenom den första tiden.
Befolkningen var misstrogen och ville icke ens sälja dem födoämnen, och
språket måste Skrefsrud med ofantligt besvär lära sig själf. För att
riktigt inlära de många strupljuden, skaffade han sig en strupspegel
från Calcutta och uppnådde efter blott ett fjärdedels års förlopp det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
