Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Mission i Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 424 -
tad, och endast åtta svenska grafvar kvarstodo såsom minnen däraf
bland de i mörker försänkte hedningarne.
Då ingen annan utväg fanns, upptogs missionsarbetet på den
plats, där man befann sig. Massaua blef hufvudstationen, och med
denna som utgångspunkt anlades i omnejden några få stationer, af
hvilka dock flera snart måste öfvergifvas. Af de sju svenskar, som
återvändt från Kunama, dog en, och fyra reste hem eller flyttade bort,
så att blott Lundahl och Lager återstodo. Men snart erhöllo de
hemifrån undsättning, som redan var på väg inåt landet, innan den
fått veta, att hela missionen befann sig i Massaua.
Lundahl upprättade därstädes en skola, och i denna förnam
man den första ljusglimten — ett löfte om uppnåendet af det aldrig
ur sikte lämnade målet: en galla-yngling blef påskdagen 1872 döpt
och erhöll i dopet namnet Onesimus. Strax därpå dog efter blott
tvänne års äktenskap Lundahls unga hustru jämte ett nyfödt barn.
Men hans skola hade framgång och spred rik välsignelse, i det att
barn, till en stor del utlösta från slafveri, samlades hit från många
olika trakter för att sedan föra evangeliet med sig hem. Sedermera
upprättades i Massaua jämväl en flickskola och en handtverksskola.
På denna väg fick man ock tillåtelse att göra ett utsäde i Abessinien,
bland hvars döda prästerskap den största förbittring uppstod, så snart
man märkte en andlig luftning. Abessiniens konung undanbad sig
bestämdt »att få två slags evangelium i sitt land», och den ena
missionsstationen efter den andra måste öfvergifvas, emedan de genom
gränsreglering kommo under abessiniskt välde. Ja, då missionär
Laoer i sällskap med två infödde medhjälpare 1876 begaf sig in i
Abessinien för att underhandla med konungen, blefvo de öfverfallne
af ett röfvarband, och då de togo sin tillflykt till en kyrka, blefvo
de släpade ut ur densamma, kläderna sletos af kroppen på Lager,
och hans hufvud afhöggs, medan han stilla sammanknäppte sina
händer. Den ene medhjälparen blef stympad till döds, den andre föll
till marken liksom träffad af ett skott, men räddades därigenom och
återvände med sorgebudskapet.
Följande år öppnades en liten dörrspringa till det land, som
utgjorde missionens efterlängtade mål. Till Massaua kommo
nämligen ofta köpmän från Galla-landet, och de bådo om missionärer.
Eftersom det då för tiden var omöjligt för européer att komma
genom Abessinien, sände man 1877 tre döpte infödingar, två
abessinier och en galla-yngling, i sällskap med en handelskaravan till
Gallafolket. Först två år därefter fick man spörja från dem: de hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
