Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Mission i Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 426 —
våra landsmän därnere ännu stå bedjande och klappa på de stängda
portarna, låter Herren dem blifva till välsignelse, där de befinna sig.
Äfven därstädes hafva förhållandena varit svåra. Klimatet är
ohälsosamt, och krig och plundringståg hafva vållat stort afbräck. Flera
gånger har hela arbetet måst koncentreras i Massaua eller det
närbelägna Monkullo, där missionens föreståndare, Lundahl, verkade
under sina sista år, bl. a. sysselsatt med bibelöfversättning. Slutligen
B. P. LUNDAHL.
stod han som en fader bland dem alla. Men 1885 fick han
kopporna och hemkallades till den stora hvilan.
Kort dessförinnan hade det omsider blifvit ordning i landet,
därigenom att italienarne bemäktigade sig Massaua (1885). Så
långt den italienska kolonien sträcker sig, har missionen sedan dess
kunnat verka fritt. År 1899 hade Evang. Fosterlandsstiftelsen på det
ostafrikanska missionsfältet 30 svenske missionsarbetare (af hvilka 12
prästvigde och 14 kvinnor) samt 19 infödde (4 prästvigde) med omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>