Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 19. Renfjället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENFJÄLLET. 139
gått ut att möta honom. Han tackade nu ynglingarne för
den hjelp de gifvit den nödställde och bad dem vara väl-
komna till hans hem, dit de ock snart anlände.
Då ynglingarne följande morgon ville fortsätta sin resa,
hade den sjuke blifvit så pass bättre, att han kunde tala
med dem. Han önskade att de snart skulle komma åter
till trakten; de skulle alltid finna honom beredvillig att
bistå dem, om de med de sina sloge sig ned i närheten.
Rörande belägenheten af de finntorp hvarom de fått
underrättelser i Nain fingo ynglingarne godt besked. Det
var för dem ingen svårighet att hitta dit. Äfven dessa
finnar togo vänligt emot vandrarne, men om deras anför-
vandter visste de ingenting. Vid affärden från Finland hade
dessa finnar haft stort följe, men en del hade stannat längre
i öster och en annan del gått söderut. Det var nu två år
sedan de kommit till trakten. En af finnarne berättade,
att han långt mot norr, under en jagttur, hört vallhorn
och råmande kreatur. Det var intet tvifvel om att dessa
ljud kommit från ett finntorp, och att dess invånare kommit
förlidet år, antog han med säkerhet. Det vore skäl att
ynglingarne fortsatte sin vandring deråt, och om de ville,
skulle han följa dem. Kanske ville de sedan följa honom
till ett berg, der han visste att en mängd björnar hade sitt
tillhåll, och der det för öfrigt fans rik tillgång på annat
vildt af alla slag.
Det var ett förslag som slog an på ynglingarne; en
sådan jagttur ville de gerna vara med om. Deras jagt-
kamrat var genast redo, och så voro de om ett par dagar
hos de förmodade finnarne. Dessa befunnos vara två sven-
ska familjer, som slagit sig ned der. De visste dock, att
flere finnar bodde längre bort mot nordost. Ynglingarne
begåfvo sig derför dit, men icke heller här funno de något
spår efter de sina.
Trötta återvände de till den trakt der de ämnade slå
sig ned för att jaga. Visserligen lyckades de åtkomma
några mårdar och mycket fågel, men af någon björn sågo
de ej ens en skymt. De följde derför sin jagtkamrat till-
baka till hans hem, och drogo derifrån vidare ned till sin
vän, den sjuke bonden vid Vester-Dalelfven. Vid sin fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
