Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
straffbestämmelser. Gesällskapen innehade
visserligen i regel själva den rannsakande och
dömande makten i fråga om beivrandet av förseelser
mot artiklarna eller inom yrkena gällande bruk
och sedvänjor, men i vissa fall hade
mästareämbetena förbehållit sig densamma. Enligt
skräd-daregesällskapets artiklar från år 1629 ålåg det
sålunda »ålderknektarna med bisittarna», d. v. s.
sällskapets styrelse, att rannsaka
»mästersven-ner och drängar»[1], som kommo från utländska
städer eller den svenska landsorten, i syfte att
utröna, huruvida de hade »lärt hos en ärlig
mästare där som ett årligt samkväm eller gille
hålles». Åsidosatte gesällskapets styrelse denna
skyldighet eller försummade att se till, att den
som icke uppfyllde nämnda villkor gav sig »på
nytt hos en mästare i förbund», d. v. s. lät
sig inskrivas som lärling hos »en ärlig mästare»,
då ägde ämbetet rätt att ingripa straffande. I
skomakaregesällskapets artiklar från år 1638
hette det, att tvister gesäller emellan skulle
behandlas inför gesällskapet, »men de saker,
som för mästersvenner icke kan förlikas, skole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
