Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha förfogat över andra tillgångar än de kläder,
som de gingo och stodo i.
Något släkttycke med vår tids fackföreningar
hade gesällskapen knappast. Fackföreningarnas
huvudsakliga uppgift är ju att bevaka sina
medlemmars intressen med avseende på förhållandet
till arbetsgivarna. Skråtidens
arbetareorganisationer voro praktiskt taget urståndsatta att ägna
sig åt sådana uppgifter. Dock förekom det, att
konflikter uppstodo mellan gesällskapen och
mästarna, vilka både i fråga om orsaker och
karaktär kunna jämföras med vår tids
arbets-konflikter. Begreppet strejk var visserligen
okänt på den tiden, men arbetsvägran och
kollektiva viljeyttringar i form av planmässigt
iscensatta arbetsinställelser forekommo då och
då. Det tyska skråväsendets historia är ganska
rik på sådana. Även danska gesällskap
till-grepo åtgärder av detta slag för att hävda sin
rätt gentemot mästare och myndigheter. I
kapitlet »Skrågesällernas syn på äktenskapet»
omnämna vi en strejk, som förekom inom
snickareyrket i Köpenhamn i mitten av 1700-talet.
Syftet med den var att tvinga mästarna att
avskeda några gifta gesäller. En annan strejk
inträffade i samma stad år 1733. Den gången
var det några tyska stenhuggaregesäller, som
nedlade arbetet vid Kristiansborgs slott. En
del andra byggnadsarbetare gjorde gemensam
sak med dem eller, för att använda ett modernt
uttryck, sympatistrejkade. Myndigheterna in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
