- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
313

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•313

Brefvet var skrifvet med stora och ganska dåligt
formade bokstäfver, men det tolkade dock en kärlek,
starkare än döden, en kärlek, ljuf att äga, som skulle
räcka lifvet långt och räcka ännu bortom tid och graf.
Det talte om hjärtats tysta, bäfvande längtan efter ett
annat hjärta, som kanske förblödde och dog för
Sverige. Dufvorna hade kuttrat i Idkerberget, och
stjärnan hade hon åter sett nere i Tunaåns spegel, och den
hade hviskat om ett åter&eendets ljufva dag. Fadern
var hård och kall, men Anna bad i tysta stunder, att
den store fadern, som är så rik på kärlek, som icke
blott leder ocb styr Karlavagnens stjärnor utan äfven
människohjärtan, skulle ändra faderns hårda sinne.
Gryt Halfvar hade varit idel vänlighet, men Anna
tyckte sig dock fattas af en isande fruktan, när hon
såg honom. Hvarför det så ännu skulle vara, visste
hon ej riktigt. Till öster brukade hon blicka, helst
när morgonsolen rann upp öfver bergets topp, och hon
hviskade då ett: "God morgon, Erik", och
västan-fläkten hade stundom tagit hälsning med på sin
vandring. Den lilla blomman, som följde med, var
plockad vid Tunaåns strand, och hon hälsade och hon bad
med sitt väna namn.

Eriks ögon fylldes af glädjetårar, när han läste
Annas ömma och kärleksfulla bref. Han läste om
igen, och han glömde sorgen och lidandet och den
stumma, isiga döden rundt omkring sig på skogens
gamla svedjeland. I konvolutet låg, när Erik
granskade detta, en prässad "Förgät-mig-ej" . Erik
förde den lilla blomman till sina läppar och vandrade
bort i den stilla natten.

När begrafning nästa dag hölls i skogen, fick korp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free