Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Blåkullafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•352
herre ristade ett tecken på deras panna och gaf dem
en stor guldpenning, hvilken dock genast skulle
förvandlas till en bark eller ett spån, om de någonsin
yppade Blåkullas hemligheter. Vid den så ofta i dessa
processer omtalade dansen, hvilken flitigt öfvades i
Ljotens borg, deltog den onde själf i musiken genom
att spela med svansen under bordet, och de polskor
han med detta märkliga instrument föredrog, hade en
bedårande kraft på de dansande, hvilka icke kunde taga
ens den minsta paus, så länge musiken under bordet
tonade.
I Blåkulia — så lydde andras bekännelse — fingo
barnen läras att läsa "Fader vår" baklänges,
hvilket kallades att "martera" Herrens bön. De fingo
ock, dessa små, lära sig att förbanna allt möjligt, bland
annat fåglarna, utom skatan. Hvarför hon icke
medtogs i detta anatema, kom sig däraf, att häxorna ofta
förbytte sig i en skathamn. Hvarje storböndagsnatt
skulle häxorna förnya förbundet med den onde.
Egendomlig är den upplysningen, att häxorna på Ljotens
befallning sökte aff ila den kedja, hvarmed han var
bunden, men så fort en länk var nära att brista, kom
genast en af Guds heliga änglar och lödde länken fast
samman.
Ja, sådant och mycket mer fick den i Mora
sammanträdande domstolen höra, och man hade verkligen
tid på sig att inhämta allt möjligt om
Blåkullavä-sendet, tv kommissionen tillsattes och började sitt
arbete den 14 aug. och slutade ej förrän den 25 i
samma månad. Biskop Nils Eudbäck i Västerås,
professor Brunnerus i Uppsala och en af
trollkommissionens egna ledamöter, komministern i Falun, Nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
