Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rundmålningen, hvälfva sig vid horisonten de
allvarshöga bergen, fjärmare och fjärmare, blåare
och blåare, tills de öfversta bågarna uppe i
Älfdalen hägra som knappt skönjbara strömoln mot
himlakupans rand.
Och hvilket spel af ljus, hvilka skiftningar
af lefvande ande öfver denna värld! Hvarje moln,
som går fram på fästet, jagar sin skugga framför
sig öfver skogshafvets böljryggar. Man kan afläsa
köldrysningen genom jordens lemmar, man hör
sucken, som tvingas fram ur hennes betryckta
bröst. Men ögonblicket därefter, när stormfågelns
mörka vinge dragit öfver, hur blixtrar icke nejden
till på nytt ,med en kärleksdrucken älskarinnas
allt hängifvande leende under den unga solgudens
gisselslag af eld!
Detta är några scener ur de stora
viddernas eviga drama; detta är några fattiga penndrag
om hvad Sten och Karl-Olof kände, då de i den
tidiga majmorgon togo Dalarna i ett famntag från
Käringbergets topp.
Nu äro de åter på jorden, det vill säga i en
af de skyddande bergsskrefvorna, som de vänliga
innebyggarna i utsiktstornets vaktstuga så
behändigt inredt med enkla omålade bänkar och bord,
och där för dem uppdukas en aromatiskt
ångande kaffefrukost, som de låta sig väl smaka, medan
klockklangen från otteringningen nere i byn med
sin stämning af glad jordisk frid stiger ända hit
upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
