Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ne äfven hon förnummit något af denna
mystiska skälfning i sin varelses innersta gömslen ?
Det är i lindens blomningstid, och den söta
doften från de hundra tusen oansenliga
blomsterhylsorna bräddas allt mäktigare och mera rusande,
ju längre dagens timmar skrida fram. I den väldiga
kronan svärma otaliga honungsdruckna bin, och
surret från deras vingar samlar sig till en enda
döfvande orgelton, som stiger och sjunker i
böljande rytm. Världsfrånvarande låter Karl-Olof sig
bäras hän på dess vågor...
Hur länge han så drifvit kring, vet han icke
själf, då han åter spritter upp vid ljudet af lätta
steg. Det är Martha, som vänder tillbaka till sin
gäst, och på armen bär hon guitarren i det blå
sidenbandet.
»Ni har fått vänta länge,» säger hon och sätter
sig ytterst vid trappan på den cirkelböjda bänken,
»men jag blef uppehållen där nere af oförutsedda
bestyr.»
»Om kort eller länge, det har jag inte en aning
om,» svarar Karl-Olof, »jag har suttit och lyssnat
till vackra visor.»
»Till vackra visor? Dem måste ni också låta
mig få del af, ni vet att jag håller af sådana af
all min själ.»
»Ja, lyssna då bara noga — hör ni inte,
hur det klingar och brusar från tusen gröna
strängar rundt omkring oss, sommarens alla visor,
lyckans alla jublande sånger, högt, högt i blånande
Siljan. 1. — 161 — II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
