Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stall, mellan härbre och slöjdstuga, kunde han
icke hindra sina tankar att sväfva vida, att följa
de hundratals tättryckta sändebref, som nu som
bäst flögo ut kring nejd och bygd, och söka
föreställa sig, huru de mottogos. Från hvarje
utflykt vände de dock snart tillbaka till fadern, som
kanske just nu satt där inne i sin kammare och
studerade tidningsnumret. Skulle han månne säga
något, när de råkades vid middagen?
Middagen kom, men om »Viljan» blef intet
tal. Helt visst har han ännu ej gifvit sig tid
att läsa den, sade Karl-Olof till sig själf; till
kvällen tar han nog bladet från munnen. Men nej,
hvarken den kvällen eller någon af de följande
lät Borg Olof med minsta ord förstå, om
tidningen någonsin kommit längre än i fickan på
hans skinnpäls. För honom var det, som om den
alls icke existerade.
Denna trumpna tystnad från faderns sida i
de ämnen och sträfvanden, som så helt besjälade
Karl-Olof och hans vänner, blef honom tung att
bära, men han hade föresatt sig att icke själf
ånyo taga upp saken, och ju längre han förgäfves
gick och väntade på, att den gamle skulle ge
första ordet, dess oöfverstigligare växte tystnadens
mur mellan dem. Redan sedan månader hade
han känt trycket i luften af faderns ovilja mot hans
föreläsnings- och tidningsverksamhet. Borg Olof
yttrade aldrig något direkt missnöje, och det
utbrott, som han en gång låtit undslippa sig inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
