Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyfvelbänk» och »Lisas blomsterfönster» — idel
minnesbilder och glada återseenden från Lars
Son-nes böcker och taflor. Och den gästvänlige
värden låter dem så hjärtans gärna tillfredsställa sin
nyfikenhet, njuter själf med som ett godt barn.
»Ja, är det inte bussigt! Och titta här, det är
gästrummet, i den här himmelsängen skall ni
sofva, det är god plats i alla väderstreck, och ännu
sitter silkesvärmen i från de kungliga små
prinsessor, som en gång gonat sitt rosenskinn på dess
mjuka ejderdunsbolstrar.»
Och så når man då ändtligen — genom
svalgången öfver till flygelbyggnaden — gårdens
tempelhall och höganloftssal, Lars Sonnes egen
atelier och skaparboning. Det är ett väldigt rum
direkt under det brutna taket med nordligt
öfverljus genom de stora snedfönstren och ett litet
galleri upp efter ena kortväggen. Möbleringen är
den enklaste, några släta trästolar af vanlig dalatyp,
men från alla väggar stråla, blomma och klinga
mästarens studier, utkast, halffärdiga och
fullbordade taflor, och från ett podium under högsta,
takbrytningen reser sig en kroppsstor afgjutning
af den samothrakeska segergudinnan med en fläkt
af stormsus och himmelsflykt under sina härliga
vingar.
»Ja, se er nu omkring, pojkar, ifall ni hittar
något, ni tycker om,» säger Lars Sonne enkelt
och börjar själf borta i spiselhörnet syssla med
rengörningen af några penslar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
