- Project Runeberg -  Silverormen : den siste apachehövdingen /
147

(1929) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Den store anden har talat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SILVERORMEN 147

röveri, ja, gjorde honom till en av ortens allra värsta
ladroner, vilket inte vill säga litet i dessa trakter av
världen.

Slutligen kom också den frågan: Hade svågern
ännu skydd där i grottan, så att han åter kunde komma
på fötter eller hade Silverormen fått även honom fast?

Ju mer han tänkte på allt detta, ju mer värkte det
i hans huvud. Och där kom även tanken på, att han
nu helt visst måste vara alldeles vapenlös.

Men å andra sidan, med hur många vapen som
helst skulle han nu inte kunnat freda sig mot en dylik
övermakt, även om han inte varit fjättrad så väl som
fallet nu tycktes vara.

Nej, här fanns tydligen inte annat att göra än att
lugnt bida tiden.

Sam började se sig omkring för att söka upptäcka,
om han kunde se skymten av de andra fångarna.

Dessa såg han inte, men gjorde i stället en annan
upptäckt, som sannerligen inte var ägnad att verka
lugnande. Allt nog, han hade blivit placerad helt nära
den där ohyggliga ormgrottan, som han redan fått
anledning att hysa största respekt för. Och detta syntes
honom nu som det värsta av allt, ty mot
skallerormar-nas bett skulle han, bunden som han var, säkert inte
alls kunna freda sig.

Denna oro drev honom att försiktigt försöka
rullande komma längre bort från det farliga grannskapet.
Och det lyckades honom även såtillvida, att han av
ett rödskinns fot sparkades ännu längre bort, då
rullningsförsöket genast upptäcktes och så att han nu blev
Uggande helt nära ett grant bemålat tält, som blivit
upprest helt nära det nu nästan alldeles nedbrunna
stora taxodiumträdet, som sammanfallit till ett väldigt,
ännu flammande och i*ykände bål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silvorm/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free