Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eras, förändras, utvidgas eller inskränkas genom
den kropp, i hvilken de verka, och genom de
organer, medelst hvilka de verka. Derföre märker
man hos somliga menniskosjälar mera tröghet, hos
somliga mera eldighet, en del yttra mera qvickhet,
andra mera skarpsinnighet; några insamla
kunskaper med svårighet, men behålla dem längre; andra
emottaga dem lättare, men förlora dem hastigare;
hos somliga har inbillningsgåfvan öfverhand och
hos somliga är urskiljningskraften starkare. Denna
skiljaktighet synes dock endast hafva sin grund i
kroppens temperament och hjernans organisation;
ty erfarenheten visar, att själen verkar på olika
sätt i olika åldrar, ehuru själen i sig sjelf alltid
blifver densamme. Ungdomen utmärker sig
gemenligen genom mera qvickhet och mindre urskiljning,
hvaremot ålderdomen har starkare urskiljningsgåfva
och mindre qvickhet. Men om själen endast verkar
genom kroppens organer och enligt dessa organers
beskaffenhet och olikhet, har man då icke all
anledning att tro, att själen blifver alldeles overksam,
då den helt och hållet mister dessa organer, genom
hvilka han skulle verka? Jag vill äfven erinra dig
en annan erfarenhet, som du tilläfventyrs sjelf till
någon del har haft. När kroppen är sjuk, huru
litet är själen då i stånd att verka? När hjernan
lider någon åkomma, så fantiserar själen; uti en
rötfeber är han nästan alldeles icke i stånd att
tänka; vid ett anfall af slag försvinner minnet af
allt hvad han lärt; ja, det behöfs ej mer än en
anstöt af hufvudvärk för att göra honom oskicklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
