Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXTONDE BREFVET.
Min vän! Af mina förra bref inhemtar du, att
jag i många, ja väl i de flesta fall tänker lika med
den enfaldige och fägnar mig åt att kunna tänka
såsom han. Likasom den enfaldige tror jag, att
själen är ett särskildt väsende ifrån kroppen, att
hon är ämnad för ett annat lif än det närvarande;
att hennes förnuftiga verksamhet börjas, eller
rättare fortsättes straxt efter kroppens död; att hon
behåller medvetandet om sitt förra tillstånd; att
hon i sitt nya tillstånd ännu erinrar, sig sina
efterlefvande vänner ’och omsider äter förenas med dessa
vänner. Sedan jag med mina tankar hundrade
gånger gått fram och tillbaka, står jag nu der,
hvarest den enfaldige står, och jag är nu först rätt
tillfreds, sedan jag har kommit dit. Men i
afseende på den frågan, som du har gifvit mig, måste
jag tillstå, att jag tänker annorledes. Du kan lätt
begripa, att då jag i så mycket annat icke håller
mig for god att stå i samma klass med den
enfaldiga allmogen och fägnar mig att kunna tänka som
den, så kan det icke vara något filosofiskt högmod
eller begäret att säga något nytt, (och det jag
säger är ej en gång alldeles nytt) som här förmår
mig att afvika ifrån allmänna hopens tänkesätt;
nej, min vän, det är ren öfvertygelse. Då man i
allmänhet tror, att de förlöste själarne flyttas ibland
stjernorna eller på andra sidan om stjernorna, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
