Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Utdrag ur Konung Carl XIV Johans Bref, Proklamationer och Tal, sammanställda och ordnade under vissa rubriker.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som förena henne med nationen, och öfver hvarje
samhällsklass’ serskildta intressen. En sådan stats tillvaro
skulle likväl vara osäker, om regeringen ej fästade ett
uppmärksamt öga på sina grannars företag, om den ej hade
medel och vilja att afvärja ett orättvist anfall. Folkslagens
historia har alltför tydligt visat* att sjelfva deras storhet
ofta är orsaken till deras fall, och att man ej kan räkna
på en långvarig fred* med mindre man alltid är heredd
på krig.
Förgäfves skulle också regeringen tned största omsorg
söka bibehålla sämjan med andra makter, förgäfves skulle
den genom en krigisk ställning trygga sig mot alla
fiendt-liga företag; staten skulle icke dessmindre gå sitt fall till
mötes, om man genom en felaktig inre förvaltning tillät*
att källorna till allmänna välståndet afleddes eller
förtorkade. Olyckliga de folk, hvilkes monark endast är
krigare? olyckliga de, hvilka styras af en furste, som blott
känner den inre förvaltningen. De råa och okunniga folken
bländades länge af blotta krigsäran; deras sånger och
fester prisade endast hjeltarne, som förde dem i striden.
Men de nationer, hvilka af ljusets fackla föras till det mål,
som naturen utstakat för sig* hafva genom en lång
erfarenhet och alltför långvariga olyckor funnit, att uti
sambandet och föreningen emellan krigsvetenskapen och
rege-ringsvetenskapen ligger egentliga konsten att;v[styra ett folk
och leda det till lyckan. En regering* som känner denna
konst och kraftfullt tillämpar den, förtjenar den gärd af
tacksamhet, hvaraf, i ett upplyst tidehvarf, snillet och
dygden böra finna sig smickrade. 34) . . . Nationerna likna icke
individen. t)enne jägtas af ständigt nya njutningar. Allt,
hvaraf han bländas, beherrskar och hänför honom.
Nationerna se sekler förgå* och vänta nya. Tidens sakta gång
och erfarenheten af Cn förfluten Stadga deras tillvaro och
bereda dem en framtid, som de med stolthet kunna emot-*
se. (1825) ™).
Politiska Skakningar
undergräfva nationernas sedlighet* och äro förnämsta
orsaken till deras förfall54).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
