Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
himmelska tingen. En god präst måste vara andelig,
from, stilla och uppåt blickande; en god riksdagsman
åter måste vara verldslig, smidig, djärf, företagsam och
äga en genomträngande blick i alla jordiska
förhållanden. Den som vet, huru mänskliga ting vanligen
genomdrifvas af ränker och list, begriper lätt, hvilken hal,
illslug och lönlig varelse en präst måste blifva, som
drifves af äregirighet och härrsklystnad. Ty där andra
storma, skymfa och sätta kraft mot kraft, där måste han
likväl ständigt iakttaga en yttre anständighet, spela
rolen af den stilla, fridsamme och fromme. Sålunda blir
den präst, som beträder denna bana, lätteligen en
hycklare och smygare, ifall han har något slags anlag för
det tysta kattsmygeriet. Från riksdagen återkomma
därföre så många präster försämrade. Och hvarutinnan
kunna de väl hjälpa staten? De hafva ännu alltid ett
konstladt skråintresse, och blott de naturliga och
allmänna intressena skola ombudas. De hafva äfven flera
grunder, än de flästa riksdagsmän, att blicka upp till
makten, ty de stå i mångfaldigt beroende däraf. Men
den beroende förföres vida lättare, än den, som bygger
mera på sig sjelf. — Bättre pastorater, biskopsdömen,
ordnar, tittlar, m. m. låcka den egennyttige, och mycket
göres och tåles af en sådan opåtaldt, som den oberoende
ej tilläte. Man har också beständigt förebrått prästerna,
att sällan något betydande utgått från dem på
riksdagarne och att de mera, än medstånden, tjänat den
maktägande.
Men — säger man och har man sagt — ehuru
mycket väl är sannt, som sagts om och emot vårt
folksombudskap, så är det likväl ej så orimligt, som det kan
synas för mången; vi påstå tvärtom, att de
väsentligaste intressena här mera, än i någon annan europeisk stat,
hafva sina ombud. Genom bondeståndet blir statens
kropp föreställd, genom borgarståndet det som ligger
liksom mellan kropp och själ, genom prästeståndet
själens inre, genom ridderskapet själens yttre
förmögenheter. Under det borgare och bönder sörja och kämpa
för statens kroppsliga behofver, vakar och kämpar
prästen för dess inre och adelsmannen för dess yttre andliga;
de sistnämde upprätthålla tingens anda, ära och värdighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
