Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— UH —
svara detta bannoverska landstycke för hans bundsförvant
konungens af England vägnar. Sedan konungen nämligen
i stillhet låtit Preussarne besätta hela landet på denna
sidan Elbe, synes han hafva satt sig för att försvara
det lilla på andra sidan liggande stycket Lauenburg. Han
förklarade också vid sitt återtåg till Pommern, att de
300 ryttare, som han där qvarlemnade under Gref
Löwen.hjclms befäl, stodo där i hans engelska
bundtsförvants namn, och att han skulle anse hvaije intäg af
främmande trappar såsom fiendlighet. Detta var
oangenämt för Preussare, som skulle eller måste inrycka.
De gjorde det också med all möjlig vänlighet, hvarpå
Svenskarne svarade med allt möjligt trots. Preussarne
voro dock öfverlägsne, och efter näågra skärmytlslingar,
hvarvid en enda svensk soldat blef skjuten och nåsra
andra sårade); bådo de Svenskarne böfligt aftiga, hvil
ket desse också gjorde. Denna skärmytsel skedie den 23
April 41806 och prålar i de svenska bulletinerna med
namnuet fäkiningen vid Schallsee, Gustaf Adolf ansäg
detta som en skymf, afbröt all gemenskap med Preussen ,
paraderade med sina små skaror längs preusiska
gränsev, uppbragte preusiska skepp och lät med sina
krigsskepp tillspärra preusiska hamnarne; tillika gjorde han
ganska bittra anmärkningar i sina manifester och
förklaringar öfver Preussens dåvarande politik, öfver dess
vanskliga förhållande till Frankrike och dess farliga till
England och Sverige. Endast de okunnige undrade,
hvarföre det mäktiga Preussen fördrog detta så länge,
hvarföre dess truppar så tålmodigt lågo hela
sommaren lägrade gent emot Svenskarne, utan att med ett
enda dugtigt slag krossa den småaktige och svagare. Ty
i stället alt med vapen afgöra denna småaktiga osämja,
foro hela sommarn kurirer emellan Greifswald och
Berlin och vidare emellan London, Poetersburg och Berlin.
Preussen och Ryssland hade vigtigare ting att tänka på,
än på detta gräl om ett par lauenburgska distrikt och
elt par sårade ryttare och hästar. Förgäfves hade
kejsar Alexander försökt att genom sin gesant Oubril i
Paris lägga grund till en fredsförmedling och till
hänimande af Napolcons planerz han måste uppgifva
fredsmäklarens roll, då han månad för månad såg
Napoleon djerfvare trampa alla löften och fördrag. Men
Preussen fördes genom en sådan smickrande trolöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
