Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 41088 —
lika många Fransoser; ja, invånarne underhöllo hellre
dem än Fransoserna, emedan de förre kommo såsom
befriare, de sednare åter såsom fiender och
undertryckare. Engelsmännen bhade medfört vapen för ännu
50,000 man, för gamla preussiska, hessiska,
hannoverska soldater, hvilka samlat sig vid genljudet af den
första hbjelpen, — för de trogna bönderna och borgarne
3 full laotstorm, om man nämligen förstätt att
uppblåsa den rigtiga folkstormen mot folkförtryckarne. Så
skulle man landat mot April månads början, framryckt
på det skyndsammaste åt söder och vester under
klingande spel och med klappande hjertan, bemäktigat sig
någon sämre försedd fästning och i alla bändelser
satt halfva Tyskland i vapen. Sådant hade kunnat
förverkligas, om sådane män som Armfelt deltagit,
hvilka lika väl förstått att begagna den allmänna
sinnesstämnivgens, ordets och inbillningens vapen, som
bandens. Man kunde vunnit odödlig ära och måhända
krossat fienden. Napoleons kraft hade blödt betydligt
i slaget vid Eilau; 200 mil lågo bakom honom, där
kalla vänner och varma fiender bodde. Dessa skulle
fallit honom i ryggen, afskurit fästningar, tillförsel och
hjelp; han hade då ej fått tid att från Europas alla
ändar samla sig 130,000 man. Han skulle väl alltid hafva
faltat sitt beslut, som en man, men torde också ej så
Jlätt hafva öfverboppat och gäckat sina fiender, om man
förstält kriget emot honom. Hvarken Preussare eller
Ryssar hade bärvid varit oundgängliga, ty Engelsmän
och Svenskar hade kunnat på åfvannämnde sält gifva
utslaget.
Men antag äfven, att Napoleons lycka och
skickJighet, hans konst att dåra och underhandla, att
trygga den sorglöse och söfva den sömnige varit mäktigare,
än alla en rask och djerf fiendes ansträngningar; hvad
bade väl Svenskarne förlorat af ett förlorat fälttåg? I
värsta fall måbända 10,000 man, — som ändå
efterband oberömligt förströddes i småkriget — de öfriga
bade dragit sig tillbaka i fästningen, hhvarifrån de efter
bebag kunde hemscgla. Men de och deras konung
hade i hvarje fall vunnit ära; konungen bhade dessutom
vunnit, hvad som var af mera värde än äran, nämligen
krigserfarenbet, så alt han framdeles förstod att föra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
