Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 171 —
emnot Danmark och Rysskunl Ma nämner vid detta
tillfälle åter namnet Toll: Äv det sanot, så bar han
ännu ökat sina många svuder omot fäderneskurtet. Tv
många börja alt räkaa Sveriges olyeksdag från den tid,
då han blef inflytelserik bos Gustaf den &dje, hvilkens
tänkesätt och känslor han synbart skall hafva omstämt.
NMan såg tillräckligt under dessa pröfvodagar, att
vyktet om denne mans utomordeatliga klukhet och
fintlghet ej var stort värlt. Sädane bu’vud, som hans,
firlora all fattning i stora och imvecklade ting, där ctt
snabbt mo:l och ett sundt förstånd tager si& mycket
bättre ut. Till och med det goda, som sådane män vilja
eller göra, omspinna de med en sålan väfnad af
osanningar och konster, att det förlorar all kraft och
inflytande hos miänniskor. Toll var., ty värr, så bekant för
ränkmakeri, skadeglädje och himndgirighet, att allt,
hvad som kom från honom, just därföre wmwisstänktes.
Likväl var konungen fången af fördom om hans
klokhet och verksamhet, utan att han därföre synes hafva
hyst nägon diupare tro på hans karaktär.
Efter Köpenhamns bombhbardering begvude små
diplomatiska skärmytltslingar med Danmark och Ryssland,
hvaraf man redav knade förutse, hvarthän det skulle
leda, ifall konungen vidblef engelska förbundet. I
Sverige tillbragte man denna tid, som bort användas till
rustningar, så, som om man varit i den djupaste fred.
Hären stod till större delen på fredsfot, fästningarne
vore cj nog försedda, magasiner ej anlagda,
kustflottan i Fintand, där vintern kunde blifva så farlig, ej
bragt i säkerhet. Kortligen: man sof. Ty värr måste
man bekänna, att det mesta berodde på konungen, ty
hade han varit skyndsam och verksam, så hade hans
råd och hans viljas verkställare måst vara likaså. Men
han visade alltmer, att så häftig han var i sina lidelser
och känslor, så trög var han ock i sina beslut och
handlingar. Men de inflytelserika männen hade också
ingen kraft, och man hviskade till och med om några
bland dem,. att de afsigtligt förde ionom i fördärfvet;
en beskyllning alltför vanlig under svaga och förvirrade
styrelser. Vi hafva åfvanföre gjort bekantskap med
några; vi vilja nämna ännu några, som nu komma i
hetraktelsec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
