Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 197 —
isynnerhet sit angrepp emot 2:ne stora ejövidunder,
Styrbjörn och Hjalmar, som nyss lågo såsom goda
bålverk i Sveaborg. Styrbjörn blef med under af
tapperbet äntrad och tagen; men vid anfallet på Hjalmar
förvirrade sig linien, hela företaget misslyckades, och
Styrbjörn blef af Hjalmar och andra ryska skepp så häftigt
beskjuten, att Svenskarne måste med stor förlust
öfvergifva honom och endast med rofvet af några små skepp
draga sig tillbaka. Denna fäktning var ärofull, ehurua
mera ledd af mod än skicklighet.
Ändtligen mot Augusti månads slut syntes det vilja
bli allvar. Engelska amiralen Samuel Hood hade med.
2 krigsskepp stött till svenska flottan, och det beslöts
att anställa jagt efter Ryssarne, som ej lågo långt därifrån.
Förskräckta öfver engelska skeppens ankomst, satte
dessa strax till alla segel. Men Svenskarne voro ännu ej
färdiga att förfölja. Denna jagt skedde den 25, 26 Aug.
Engelska amiralen uppbann snart den ryska flottan, men
dess 2 krigsskepp kunde ej börja någon strid med 9
krigsskepp, 7 fregatter och 8 kuttrar. Svenskarne
seglade så dåligt, att de alltid voro 2—85 mil efter. —
Till följe däraf skedde, att Ryssarne den 26 Aug.
inlupo i Rogersvik eller Baltisebport på estländska kusten med
förlust af blott ett skepp om 74 kanoner, Sevolod ,
hvilket Engelsmännen så tilltygat, att de måste sätta det i
brand. Hade man haft brännare, så hade ryska flottan
varit förlorad, men det felades allt, och ryska flottan
fick tid att blifva tryggad genom landtbatterier. De
insågo sin dåliga ställning til den grad, att amiralen
ville mot frilt aftåg förpligta sig, att flottan ej skulle
under kriget vidare begagnas. Men man antog ej detta,
utan blockerade den strängt; och, när den engelska
amiralen Saumerctz förstärkt den samlade flettan med
4 skepp, så ströfvade man ända fram till Kronstadt och
gjorde stort byte. Därmed slutades också hela
härrlighketen, ty efter några veckor var svenska floitan genom
sjukdom nära ur stånd att göra tjenst och inlopp
därtföre till större delen i Karlskrona; och Ryssarne seglade
nu fritt från Rogersvik till Kronstadt.
Genom uppbrännandet af Aboflottan och genom
Sveahborgs uppgifvande hade svenska flottan förlorat nära
3 af sina bästa skepp. Nu gällde det. Duanskar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
