Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 280 —
tjenstgörande adjutanten hade begagnat de från Åland
anryckande trupparne till förevändning att skicka de
Värmlänska bjeltarne åt ett annat håll. Måhända
fruktade man, att denne mans stora äregirighet skulle
sluta alla till sig och ställa dem i skugga, som sjelfva
ville vara i ljus. Adlersparre tog sig bärvid minen af
de nya sakernas herre och afgörare; han förde ettstolt,
ja bhånande språk och bebandlade Lagerbjelke, hvilkens
feghet, och riksföreståndaren, hvilkens svaghet han
kände, efter som de förtjente. Jag hade velat se, hvad
han gjort, om riksföreståndaren förstålt att befalla. Har
kunde väl ej inrycka, för alt strax afsätta honom? Och
detta inryckande var ingen lätt sak, om han hade med
män att göra. Men hans uträkningar voro riktiga. Man
svängde sin räfsvans och gaf efter, eller rättare man
slokade sin hundsvans och lät slafviskt befalla sig.
Åtta dagar efter konungens afsältning inryckte den
patriotiska hären. Dessa soldater sågo sannerligen ej ut
att kunna störta en styrelse och revolutionera en stat,
Utan krigisk hållning, utan revolutionär munterhet, utan
lyftning i anda och känsla inträdde de Värmlänska
krigarne. Ingenstädes funnos hållning eller glans, sonm
äfven med dålig rustning kan genomskina. Också
gealjudade bland borgare och bönder ingenstädes detta
jubel, hvarmed ett nyss friblifvet folk plägar mottaga sina
räddare. Nyfikenheten hade låckat nog människor ut,
men stilla och likgiltiga människor. Adlersparre hade
den djerfheten att inrätta för sina soldater en egen
hufvudvakt och behålla dem omedelbart under sitt befäl,
så alt till borgarnes stora förtrytelse tvänne härar
under olika befäl funnos i hufvudstaden: ett nytt bevis
på, att riksföreståndaren ej visste, hhvem han var. När
Gustaf Adolf i sin ensambet på Gripsholm läste i
tidningarnae den prålande beskrifoingen på dessa patrioters
’och fribetsåterställares intåg, uttalade han de biltra
orden: detta är också den enda stora och glänsande
bragd, som denna vestra här har gjort.
Just under denna tidpunkt, då detta föreföll i
Stockholm, hade Ryssarne åter satt sig i rörelse. Dea
13 och 14 Mars tågade under general Knorrings befäl
43,000 man emot Åland, och deu 48 Mars hade det
ömsesidiga vapenstilleståadet emellan båda härarne i
Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
