Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om våra skogar och skogsfrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndsförmåga, fallit för sjukdomar, som naturskogen visat
sig kunna motstå.
En annan olägenhet, som vidlåder den odlade
barrskogen, är den, att själfva träden i densamma på långt när
icke blifva såsom sågtimmer så värdefulla som naturskogens.
Detta gäller såväl om tall som om gran, hvilka, då de odlas,
icke rensa sig, d. v. s. fälla de äldre kvistarne, och lämna
så kvistrena sågstockar, som fallet är med våra naturskogars
barrträd. Detta är en så viktig sak, att därpå beror i
väsentlig grad den svenska trävarumarknadens dominerande
ställning i utlandet. Och betecknande är i detta afseende, att
den svenska trädvaruexporten på Tyskland under de senaste
10—15 åren i högst betydlig grad ökats, fastän detta land
äger så stora odlade skogar och med hög tull belagt import
af sågade trädvaror från andra länder. Det är våra
naturskogars goda egenskaper, som vi hafva att tacka för detta
lyckliga förhållande. Visserligen är det ej otänkbart, att en
uppkvistning för hand skulle kunna gifva de odlade
barrträden samma goda egenskap som den natursådda, men det
är långt ifrån säkert, och den ekonomiska sidan af saken
ställer sig därvid så, att vi icke kunna nedlägga synnerligen
stora kostnader på skogskulturen, om vi skola erhålla valuta för
våra penningar, ty det ligger här en lång tid emellan sådd och
skörd, och det nedlagda kapitalet växer med ränta på ränta.
Det måste följaktligen vara alldeles förkastligt att —
såsom mångenstädes i vårt land sker — under förlitande
på skogsföryngring genom kultur företaga afverkning af
naturskogarne på sådant sätt och till den omfattning, att
den naturliga föryngringen för en lång framtid äfventyras.
Ty den skog, som genom dylik kultur erhålles, kan vara af
ett ganska tvetydigt värde, och — en gång insådd —
hindrar den för en lång framtid naturen att på samma plats
ombesörja föryngringen. Och gäller detta framför allt om
tallen och de norrländska skogarne.
Om vi sålunda böra helt och hållet öfvergifva tanken
på att genom kultur draga försorg om föryngringen, där en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
