Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
«Världens glädjeämnen har väl ingen dragningskraft för
dig?»
»Nej, inte hittills I Åtminstone inte det, som ni kallar
så: nöjen, baler o. s. v. Jag skulle blott vilja se litet
av-Guds sköna värld. Resa, ack resa! Mamma anar inte,
hur mycket jag önskar att få se mig omkring. Bara det
att få lära känna Leipzig, gläder mig mycket; men nog
kommer jag att få hemlängtan.»
»Låt oss sjunga något!» bad Suse och stämde upp:
»Jag är så gärna, så gärna hemma, i min stilla hydda..»
Annemarie sjöng andra stämman. Sången klingade
älskligt ut i natten. Däruppe på den mörka himmeln svävade
den bleka månskäran, en blixtrande stjärna syntes här
och där. När sången om det kära hemmet var slut, sjöng
Suse: »O du min aftonstjärna huld!»
Det blev allt tystare omkring dem. Byn låg redan
försänkt i nattligt mörker och i trädgården antogo buskar
och träd spöklika former. En märkbar kyla inträdde nu.
»Låt oss gå och lägga oss!» bad Suse och lyfte upp
huvudet från Annemaries skuldra. Hon betraktade sin
kusins fina drag; då vände denna på huvudet och Suse
såg in i Annemaries drömmande ögon. Kärleksfullt kysste
hon sin vän och båda gingo in i huset.
Nästa morgon var det pingst, vårens härligaste fest.
Överallt var det glädje. De bägge flickorna uppträdde i
vita klädningar, unga och vackra som våren själv. De
vandrade tillsammans till kyrkan. På eftermiddagen lät
farbrodern spänna för och det bar iväg till de sköna
bergen. Det var en timmas färd i den härliga skogsluften
genom den vårfriska skogen, sedan kom man till ett
värdshus, vilket låg på en höjd i skogsbrynet. Härifrån hade
man en härlig utsikt.
Mamma med sina »döttrar» hade tagit plats vid ett av
borden framför värdhuset; kyrkoherden gjorde inga
utflykter på helgdagarna. Suse var hänryckt över utsikten
och lät sig kaffet och kakorna väl smaka; isynnerhet efter
den hårda kristiden voro de en sällsynt njutning.
Längre bort vid ett långt bord satt en skara unga, flickor;
det tycktes vara en hel pension. Plötsligt reste sig en av
dem och närmade sig Suse. Denna sprang också upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
