Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådana tankar, fattade jag mig, wille
rättfärdiga min sköna, och sade med eldröda
kinder: ”men, min Herre! Phyllis är en
ärbar flicka.”
Nu war han nog elak att framdraga
mig med min ärbara hjeltinna, och, under
det wi talade Fransyska, leka med ordet
”honnête,” för att föra Phyllis’ ärbarhet
genom alla möjeliga betydelser. Jag kände
det löjeliga, och war ytterst förwirrad. Som
han icke wille göra mig rädd, bröt han af,
men bragte, wid andra tillfällen, samtalet
åter på bane. Skådespel och små historier,
som jag i hans sällskap läste och öfwersatte,
gåfwo honom ofta anledning att wisa, hwad
för ett swagt skydd den så kallade dygden
är emot en affekts uppfordringar. Jag
motsade honom icke mer, men harmades alltid
i hemlighet, och hans anmärkningar blefwo
mig beswärande.
Med min goda Damon kom jag äfwen
efter hand utur all förbindelse. Den yngre
broderns chikaner hade gjort slut på wårt
umgänge. Icke långt derefter dogo de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
