Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det, som ännu war oss förbudet. Men
öfwer dygdens och sedesamhetens gränsor woro
wi af mycket olika tankar. Jag wille gå
säkert, och tillät aldeles icke någon frihet,
som icke hela werlden äfwenwäl kunnat få
weta. Han, som war wan wid sötsaker,
fann denna diet alltför sträng; här gafs nu
beständiga motsägelser; han berömde mitt
förehållande, och sökte att undergräfwa mitt
beslut.
Jag påminte mig åter min gamla
Språkmästares allwarsamt, och tillika det
hjelpemedel, som jag då deremot uppgifwit.
Med Gud hade jag åter blifwit litet
mera bekant. Han hade gifwit mig en så
kär Fästman, och derföre aflade jag min
tacksägelse. Sjelfwa den jordiska kärleken
concentrerade min Ande, och satte honom i
rörelse, och min sysselsättning med Gud
stridde icke emot denna kärlek. Helt
naturligt klagade jag för Honom, hwad som
gjorde mig ängslig, och märkte icke, att jag sjelf
önskade och begärde det, som ängslade mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
