Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfwerraskade blefwo wi derföre, när han en
afton sade till oss: ”Dansmusiken har
aflägsnat sig; de unga, flyktiga wännerna hafwa
öfwergifwit oss; sjelfwa Brudparet ser redan
alfwarsammare ut, än för några dagar
sedan, och att skiljas från hwarandra i en
sådan Epok, då wi kan hända alldrig,
åtminstone annorlunda, återse hwarandra,
wäcker oss till en högtidlig stämning, som
jag icke på något ädlare sätt kan
underhålla, än genom en Musik, hwars upprepande
redan förr syntes wara Eder önskan.”
Han lät genom den emedlertid
förstärkta och i tysthet ännu mer uppöfwade
Choeuren afsjunga fyra och åttastämmiga Sånger,
som, jag wågar wäl säga, werkeligen
gåfwo oss en försmak af Salighet. Jag hade
hittills endast känt den fromma sången, i
hwilken goda själar ofta med hes röst,
såsom skogsfåglarna, tro sig lofwa Gud,
emedan de sjelfwe förorsaka sig en angenäm
känsla; dernäst den fåfänga Concertmusiken,
hwarwid man wäl blifwer hänförd till
beundran af en talent, men sällan ens till ett
förbigående nöje. Nu förnam jag en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
