Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liksom våra hedniska förfäder kunde äfven fenicierna ej blott
idka fredlig handel utan äfven förvandlas till sjöröfvare, och
människorof omtalas ofta. Vid stora krigiska katastrofer, då hela
folk eller städer öfvervunnits och stora människomassor blifvit
segrarens byte, hade fenicierna ypperliga tillfällen att förskaffa
sig lefvande vara för försäljning.
I den mänskliga odlingens historia intaga fenicierna trots detta
ett betydande rum. [1] Fenicierna hafva fört de orientaliska
kulturvinningarna till alla Medelhafvets kuster, och egentligen först
genom dem har detta stora haf öppnats för samfärdseln. Då
Feniciens befolkning var ringa, kunde betydande kolonisationer
ej ifrågakomma. De hafva måst nöja sig med att besätta för
handeln särskildt välbelägna kustpunkter eller ännu hellre mindre
öar framför kusten ända bort till Gades i Spanien. Endast på
det närbelägna Cypern och i norra Afrika hafva de i större
antal slagit sig ned, under det att de annorstädes endast upprättade
faktorier, som utgjorde upplagsplatser för handeln med inlandet
och mellanstationer på deras långa sjöfärder. Voro de komna
till ställen, som de ej tänkte vidare besöka, roffade de åt sig allt
hvad de kunde, både människor och egendom, och ilade sedan
bort på sina snabbseglande fartyg. Så röfvade de gärna sköna
kvinnor för att antingen själfva behålla dem eller sälja dem i
slafveri. Äfven barn ur ansedda familjer, hvilka såsom slafvar
betalades högt.
Hos de bofasta folken uppstod därför misstro till köpmännen.
Köpman ansågs nästan liktydigt med sjöröfvare och fiende. Äfven
på annat sätt skadade ofta fenicierna dem, med hvilka de inläto sig
i handel. En jordbrukande befolkning utan erfarenhet om
metallernas värde råkade med lif och allt i de främmande ockrarnes
våld, då dessa fordrade bestämda summor i ädel metall, där denna
blott kunde gifva någon viss del af skördeafkastningen. Äfven
uppköpte fenicierna ofta skuldfångar och sålde dem i fjärran land.
Emellertid blef deras herravälde öfver hafvet ej bestående.
Grekerna undanträngde dem tidigt från de delar i det östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
