Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro olika de för dem vanliga. Följderna af dyrtid och missväxt
drabbade i första rummet slafvarne. De anstalter, som i Rom
vidtagits för att genom sädesutdelning hindra sådan nöd, afsågo
blott borgarne. Slafvarne blefvo ej delaktiga däraf. Denna
omständighet hade en så stor praktisk betydelse, att Cicero i sin
bok om plikterna uppkastar den frågan, om en rättskaffens man
vid dyr tid får underlåta att föda sin slaf eller icke. Han
lämnar det oafgjordt, och han besvarar frågan, huruvida, om i
händelse af storm på hafvet något af lasten måste prisgifvas, man
hellre bör offra en dyrbar häst eller en föga värd slaf, blott med
orden: här råder omsorgen om förmögenheten ett,
mänsklighetshänsyn ett annat.
Den först anförda rättsnormen, att alla slafvarne i ett hus
gjordes ansvariga för ett där föröfvadt mord eller mordförsök,
hvars anstiftare ej upptäckts, innebar för ägaren en högst
betydande ekonomisk förlust. Ett annat bekymmer vid
slafhushållning var svårigheten att alltid bereda slafvarne sysselsättning,
och olika utvägar användes för detta ändamål, hvilka dock
genom dessas intresselöshet, ofta äfven genom deras afsiktliga
försumlighet visade sig föga verksamma. Man har beräknat, att
frånsedt allt användande af maskiner den romerska
landthushållningen kräfde fyra eller fem gånger så många arbetare som nu
för tiden för vinnande af samma arbetsresultat. Säden skördades
på det mest primitiva sätt: först afmejades axen, sedan stråna.
Eggelse till införande af förbättringar saknades, åtminstone hos
de italiska jordbrukarne. De förbättringar, som verkligen
vidtogos, härrörde företrädesvis från Gallien. Där uppfanns ett nytt
slag af plogbillar för djupplöjning, som utgjorde ett betydande
framsteg. Där kräfde ej heller sädesskörden dubbelt arbete som
i Italien. Den utfördes med ett slags maskin, som styrdes af
en kusk med ett anspann af dragare, hvarigenom tid och
arbetskraft i hög grad besparades. Från Afrika kom ett slags
tröskverk (tribula), som utträngde det äldre primitiva sättet att
tröska.
Efter hand uppstod en mot slafhushållningen ogynnsam
opinion. Plinius den äldre, som fördömde latifundiesystemet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
