Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jorden mot en måttlig afgift till staten, hvarjämte han, då hans
inflytande vacklade, föreslog, att de skatter konung Attalos i
Pergamon testamenterat till romarne skulle utdelas till de nya
jordägarne för att sätta dem i stånd att tillgodogöra sig sina
jordlotter. Redan förut hade genom Cato nya bondgårdar och
jordbrukskolonier anlagts i Italien, hvarigenom många af det
agrara proletariatet fått hjälp. Genom Tiberius Gracchus ökades
den besuttna jordägande klassen betydligt, såsom censussiffrorna
visa. Men så länge de nya jordägarne voro pliktiga att göra
krigstjänst, hvilket med deras svaga ekonomiska ställning var en
tung börda, var icke så mycket vunnet. Först Marius, som i
stället för borgarhären skapade en yrkeshär, rekryterad
företrädesvis ur proletärernas klass, afhjälpte detta missförhållande.
Men denna förändring blef i sina följder olycksdiger för det
republikanska statsskickets bestånd.
För att betrygga genomförandet af sina reformplaner tillgrep
Tiberius Gracchus revolutionära medel. Hans aristokratiska
motståndare drogo då ej i betänkande att mörda honom och hans
anhängare. En väldigare motståndare fick aristokratien i hans
yngre broder Gajus, som tio år senare framträdde. Denne
upptog och utvidgade broderns åkerlag samt gaf genom
kolonianläggningar i provinserna ett lyckligt uppslag till försörjande af
det italiska proletariatet. Däremot måste det anses såsom en
demagogisk åtgärd, då han utsträckte den redan praktiserade
försäljningen af utländsk spannmål till lägre priser än den italiska
betingade ända därhän, att genom formlig lag stadgades, att
hvarje borgare, som anmälde sig, ägde att ur statens magasin
utbekomma en viss kvantitet brödsäd till ett pris, som stod vida
under hälften af det gängse torgpriset. Verkan häraf var, att
hela massan af borgarproletariatet drogs till Rom. På denna
massa räknade Gajus såsom ett trofast stöd. För att för
reformverket vinna penningaristokratiens män, hvilka från denna tid
såsom innehafvande riddarecensus eller 400 tusen sestertier (omkr.
80 tusen kronor) brukade benämnas riddare, ehuru egentlig
militärtjänstgöring ej längre ifrågakom, stiftades en lag om
domsrättens öfverflyttande till dem från senatorernas klass. Gajus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
