- Project Runeberg -  Ur Släkten Witts Krönika /
18

(1900) [MARC] Author: Otto Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Ur G. C. W itts efterlämnade anteckningar tillfoga vi
här ytterligare angående Regem entsskrifvare O. M. Witt.

Min farfar bodde på äldre dagar i Ronneby, där han hade
ett lins med ett par rum och en liten trädgård. Någon gång
var han på besök i Carlskrona, der jag då bodde med mina föräldrar
och syskon, och en gång sommartiden var jag, vid åtta
års ålder följaktig mina föräldrar och en eller ett par af mina
syskon på besök hos honom. Jag minnes ännu gubben, der han
satt i den lilla trädgården på gungbrädan, rökande sin pipa och
betraktande ett par bikupor, hvilkas flitiga invånare surrade omkring
honom. När han promenerade, nyttjade han en staf, hvars
knapp utgjordes af en rund, emalj erad dosa, ämnad att deruti
förvara snus, hvilken vara jag dock ej tror att gubben begagnade.
Man nyttjade på den tiden visserligen käppar, försedda med knapp
eller krycka, som voro betydligt längre, och omkring hvilka handen
hölls ett godt stycke nedanför knappen. Ofvanom handen
var ett hål borradt tvärt igenom käppen och deruti en skinnrem
instuckan, hvars bägge ändar slutades i två siratliga tofsar. Remmen
togs omkring handlofven, på det handen ej skulle glida ned.
Utom den nämnda stafven med snusdosan, ägde farfar en ännu
längre, särdeles väl utskuren runstaf.

Farfar var en liten man, mycket gudfruktig, och skall i sin
kraftfullare ålder hafva varit ganska hetlefracl och aldrig rädd
för att säga rent ut, hvad han tänkte, hvilken sistnämnda egenskap
synes vara gemensam för slägten. Han hade varit regementsskrifvare
vid ett skånskt regemente, inspektor på Beckaskogs
kungsgård och en gång skeppsskrifvare under sjöresa på spanskt
örlogsfartyg. Min farfar var tre gånger gift. Alla tre äktenskapen
voro lyckliga, ocli det första synes isynnerhet varit i gubbens
tycke, enär han alltid nämnde den aflidna med följande ord:
»Min första välsignade saliga hustru. Gud fröjde själen i Jesu
namn!» —

Angående andra äktenskapets ingående finnes följande anteckning
i O. M. W itts egna papper: »Regements Secreteraren
vid Kongl. Södra Skånska Cavalleri Regementet Högädle H err
Otto Manrlrup W itt ock dygdädla Mademoiselle Jacobina Ma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:23:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slaktwitt/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free