Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm—Odense—Aabenraa—Köpenhamn—Stockholm 24 april—7 maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personliga hänsyn och intressen måste
åsidosättas. Han var därför redo att lojalt samarbeta
med Dönitz. Jag tror mig också veta, att
Himmler in i det sista förfäktat den uppfattningen,
att det var absolut nödvändigt att åtminstone
låta de tyska stridskrafterna i Norge och
Danmark kapitulera. Han understöddes härvidlag
kraftigt ej blott av Schellenberg utan även av
den nye utrikesministern, greve Schwerin von
Krosigk.
Den 29 april återvände Brigadeführer
Schellenberg från sin expedition. Han hade, berättade
han, mycket riktigt anträffat Himmler på en
plats norr om Bremen. Det hade för honom inte
varit ett angenämt möte. Himmler hade fått
vetskap om den publicitet man i England och
Amerika givit våra förhandlingar och hade varit
alldeles rasande. Ena stunden hade han hotat att
arrestera Schellenberg såsom varande den som
jämte mig inspirerat honom till att påbörja
kapitulationsunderhandlingarna. Sekunden därpå
hade han föreslagit, att både han och
Schellenberg skulle ställa sig under general Schörners
befäl för att i spetsen för en bataljon gå till attack
på ostfronten. Schellenberg hade småningom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
