Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På väg till Anders Jörgensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han icke var hemma vid första besöket reste vi till Seeland och Höng en gång till. Nu voro vi således här för tredje gången, och nu hade vi hört Jörgensen erkännas som föregångare af de allra främste i det moderna Danmarks småbruksvärld, såsom statskonsulenten Fredrik Hansen och fröken Magdalene Lauridsen.
Det dröjde icke länge, förrän Jörgensen nu liksom vid vårt
förra sammanträffande lade upp på sitt skrifbord alla upplagorna af sin småbruksbok, den första utgifven år 1881, således för mer än trettio år sedan. Men redan dessförinnan hade ett flerårigt målmedvetet arbete föregått, såsom första inledningen visar:
»I många år här jag innerligen önskat att kunna komma de arbetare, som blott ha ett litet jordbruk, till hjälp, så att de måtte få ett litet rikare utbyte af sin arbetssvett än nu ofta är fallet. När jag jämförde till exempel Belgiens och Danmarks åkerbruk, så syntes det mig alltid att vi här hemma på många områden skulle kunna komma
betydligt framåt. Men hur det skulle gå till visste jag icke. Nu först efter flera års försök vågar jag offentligt framkomma med en del af mina som mig själf synes ganska öfverraskande, men säkra resultat, genom hvilka jag blifvit öfvertygad om att — under förutsättning af den välsignelse, som Vår Herre allena kan gifva — Danmarks åkerbruk åtminstone på många ställen bör kunna bringas upp att afkasta tre och fyra gånger mera än det nu lämnar, blott det finnes driftskapital, god vilja och nödig insikt.
Dock, för att ingen skall tro att det är ett löst påfund skall jag tillåta mig att anföra några erfarenheter, som tala för sig själfva. Enhvar må då själf öfverväga saken. På våren 1875 köpte vi en jordlott å omkring 6,5 skeppland. Sedan afdikning fortast möjligt blifvit utförd
och efter hand som lotten blifvit rikligare gödd och djupgräfd till 16 tum har utbytet ställt sig sålunda:
För somrarna 1875, 76 och 77 kan jag beräkna skördevärdet till 150, 300 och 400 kr. brutto, medan det för 1878 öfversteg 600 kr. I fjol kunde skördeutbytet räknas till 100 kr. brutto för hvarje skeppland, således 650 kr. mot 150 kr. i början. — —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
